Åtta vuxna, en tvååring och fyra hundar
Kan vi klara en vecka?
Sista helgen i maj drog vi iväg igen med huset på hjul bakom bilen. Efter en stund stannade vi för vi skulle fika (mattes ord). In på rastplatsen kommer fler bilar som jag känner igen, vad är nu detta?
Ut ur bil ett hoppar Chabbe och Rossie, ur bil två tittar Elvis ut, yes, nu blir det busa av.
Jag hör att människorna pratar om en stuga och att vi snart är där. Jag hör även att Charlie, den lilla människan och hans husse och matte ska komma dit lite senare. Efter lite revirkiss hoppade alla in i bilarna igen och husses apparat började tala - kör tjugo kilometer, kör sedan första avfarten i rondellen.
Vi var framme vid stugan en halv timme senare och alla människor och vi hundar rusade in och for upp och ner i trappan, kollade in alla rummen och jag hörde hur människorna sa: nä va fint, o så bra, titta va mysigt osv. Här kan vi nog bo i en vecka, det är ju en stor villa!
Veckan flöt på bra förutom att jag blev tokig på Rossie som löpte, men tänk er själv, jag är en unghund full med lust för tikar i normala fall och nu skulle jag vara lugn tillsammans med en tik som höglöpte. Nåja vi hade mysigt, gick långa promenader, badade och busade. Vi klarade en vecka men jag och matte och husse sov i husvagnen så att jag inte skulle känna doften av Rossie!
